Tumör lunga: lungcancer ont i benen
Symtom och kliniska fynd
Trots det är lungcancer den cancerform som dödar ojämförligt flest svenskar varje år. Drygt 4 personer fick diagnosen lungcancer år , medan dödstalet i lungcancer samma år landade på strax över 3 personer att jämföra med cirka 2 döda i prostatacancer och drygt 1 döda i bröstcancer. I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare och femårsöverlevnaden är så låg som 15 procent. Det främsta skälet till den dåliga prognosen för sjukdomen är att den ofta upptäcks för sent när tumören i lungan redan har utvecklat sig och börjat avge metastaser, dottersvulster runt om i kroppen. Medelåldern vid diagnos ligger runt 70 år, men lungcancer drabbar även yngre personer. Efter att under lång tid ha varit en sjukdom som övervägande drabbat män har könsfördelningen förändrats under de senaste åren. Åren och var den åldersstandardiserade risken lika för män och för kvinnor och sedan dess har lungcancer blivit vanligare bland kvinnor än bland män.
Utredning – diagnostik och tumörutbredning
Inga produkter i varukorgen. Lungcancer — en elakartad tumör i lungan Trots att lungcancer endast hamnar på en femte plats på listan över de vanligaste cancerformerna, är det den form av cancer som dödar flest individer varje år. Runt 4 personer drabbas varje år och i snitt överlever hälften av patienterna ett år efter att diagnosen ställts. Tittar man på en femårsperiod ligger överlevnadsgraden på 15 procent. Att prognosen är så dålig beror till stor del på att lungcancern upptäcks för sent, när tumören i lungan redan börjat orsaka metastaser dottertumörer. Om tumören upptäcks i ett tidigt stadium är prognosen god. Symtom på lungcancer Det absolut vanligaste symtomet på lungcancer är hosta. Även andfåddhet, smärta i bröstkorgen, blodiga upphostningar, lunginflammation, viktnedgång, brist på aptit samt trötthet är vanliga symtom. De två sistnämnda symtomen uppstår inte förrän sjukdomen är långt gången. Om en hosta ändrar karaktär, om det uppstår andfåddhet utan ansträngning samt vid pipande och väsande andning bör man söka läkarvård.
Lungcancer sjukdomsförlopp
Lungcancer är den primära orsaken till stämbandspares hos vissa patienter. Vanligast vid vänstersidig lungcancer med direkt inväxt eller körtelmetastasering till aortopulmonella fönstret. Fyndet innebär nästan alltid inoperabilitet. I sällsynta fall förekommer bilateral recurrenspares med akut dyspné och tecken på högt andningshinder. Förutom nedsatt röstfunktion och heshet kan påverkan på recurrensnerven medföra svaghet i svalgmuskulaturen, bristande öppning av övre esofagussfinktern och nedsatt känsel i struphuvudet. Detta kan leda till sväjningssvårigheter med ökad risk för felsväljning eller aspiration. Phrenicuspares förorsakar ipsilateral diafragmapares. Vitalkapaciteten minskar och patienten kan uppleva dyspné. Phrenicuspares klassificeras som T3-tumör och innebär inte a priori kontraindikation mot kirurgi. Horners syndrom med mios, ptos, enoftalmus och ofta ipsilateral anhidros orsakas av tryck på eller infiltration av sympaticus ganglion stellatum, oftast som delsymtom vid Pancoasttumör.
Lungcancer symtom ont i ryggen
Vid tveksamheter kring metastasering kan utredningen behöva förstärkas enligt nedan. Expandera 9. Pleura är också en vanlig metastaslokal vid andra tumörformer, och fynd av ensidig malign pleuravätska kan utgöra ett differentialdiagnostiskt problem. Stora mängder vätska och upprepad provtagning ökar sensitiviteten. Om pleuraengagemang är det enda fyndet som indicerar en spridd sjukdom bör torakoskopi med riktade pleurabiopsier utföras. Andra provtagnings-möjligheter inkluderar DT- eller UL-ledd transtorakal mellannålsbiopsi av pleura. Provtagning via laparoskopi kan övervägas i enstaka fall. Vänster binjure kan med fördel punkteras via EUS. Biopsi eller exstirpation för histologisk diagnos föredras framför cytologisk provtagning om detta är möjligt och utfallet har betydelse för behandlingsbeslutet. Om möjligt görs först en kilexcision med fryssnitt för peroperativ diagnos. Om lungcancerdiagnosen då verifieras görs sedvanlig lobektomi och lymfkörtelsampling eller dissektion se kapitel 12 Kirurgisk behandling.