Tandvård 50 talet: Stora historiska händelser inom svensk tandvård
Tandvård 50 talet:
Tandröta – 50-talets dolda sjukdom
Tandvårdshistoria - Från dåtid till nutid Tandvårdshistoria - Från dåtid till nutid Maria Svensson · 22 dec Tandvård 7, år f. Kr till e. Kr 7, år före kristus - Första tandlagningen Här skedde ett av de äldsta bevisen någonsin för utförd tandvård. Det sades vara befolkningen som bodde i Indus Valley som utförde läkarkonster för att helt enkelt förhindra tandvärk och tandsmärta. Exakt vilka metoder de använde sig av är svårt att säga, forskningsartiklar hävdar att de gjorde borrar av flintasten, som användes för att ta bort karies och skadad vävnad på tänderna. Självklart löpte patienterna stora risker för infektion, men resultaten sägs ha varit förbluffande bra sett till utrustningen de använde sig av. Denna myten levde faktiskt hela vägen in till talet, då det äntligen gick att slå hål på den. För att påbörja historien om landet i fjärran öst, så var det första kända fallet av tandimplantat därifrån. De lyckades alltså ersätta tänder med hjälp av gjuten mässing som höll fast snäckor som var formade efter tänderna på den drabbade.
Fluorkriget 1950–1971 – en strid mellan folkhälsa och personlig integritet
Demokrati och individuell suveränitet ansågs vara hotade av vetenskaplig expertis och statligt tvång. Debatten är i dag i det närmaste bortglömd, men frågorna är fortfarande aktuella — inte minst i ljuset av de senaste årens antivaccinationsrörelse. Etik, Medicin och Miljö — tre ledmotiv i motståndet mot fluoridering av dricksvattnet. Storm i ett vattenglas Det lät ju så lovande. En liten, liten tillsats av fluorid i dricksvattnet — 1 mg per liter kranvatten — och frågan om hur man skulle stoppa den galopperande svenska tandrötan hade äntligen en lösning för framtiden. Men riktigt så enkelt skulle det inte bli. Planerna på att tillsätta fluorid i svenskarnas dricksvatten gav upphov till en debatt som långt ifrån bara berörde tandstatus. Kritikerna menade att existentiella betingelser stod på spel. Där expertisen lovade tandhälsans guld och gröna skogar, varnade vattenfluorideringens motståndare för ett moras av maktmonopol och massförgiftning. Oppositionen menade att vattenfluoridering inte bara var ett hälsomässigt hasardspel utan också hotade demokrati, miljö och den personliga integriteten.
Redan infördes krav på legitimation för att praktisera tandvård. Under slutet på talet börjar tandläkarna organisera sig som yrkeskår. Och det är en yrkeskår med framåtanda och patos. Målet är att förse behövande med bättre tandhälsa. Metoden är sociala refomer med förlitan på tekniska framsteg. Man vill även se enhetlig tandläkarutbildning samt utreda karies orsak och dess förebyggande. Det är den första motionen av sitt slag i världen. Frågan får inget gehör, men fortsätter att drivas av Svenska Tandläkarsällskapet. Nu slipper tandläkarna åka utomlands för att få sitt examensbrev. Successivt byggs Folktandvården ut och kommer snart även att innefatta tandvård för vuxna. Med Folktandvården ökar behovet av tandläkare, och nya utbildningar startar på flera svenska orter. Karies, en av de största gåtorna under talet. Foto: Dozenist via Wikimedia Commons talet Xylocain Lokalbedövningsmedlet Lidokain uppfanns på talet av två kemister vid Stockholms högskola.
Man visste, bland annat efter olika djurförsök, att det fanns ett samband mellan sötsaker och hål i tänderna. Men hur skulle man komma till rätta med problemet? Artikeln har tidigare publicerats på Unileverhistoria. I Sverige gjordes försök med fluor i vattnet i Norrköping under en tioårsperiod, och det gav goda resultat utan några biverkningar. Men en lagändring krävdes för att man skulle kunna fluorera vattnet över hela landet. Laborator Allan Strålfors vid Tandläkarhögskolan i Malmö bestämde sig i början av talet för att under 90 dagar borsta tänderna på ett antal hamstrar, en del med vatten och en del med den nya tandkräm han hade blandat ihop. Han försäkrade att den hade en behaglig arom, sötad med sackarinnatrium och smaksatt med pepparmintsolja och mentol. Man hade nämligen konstaterat att sackarin har en bakteriedödande effekt. Djuren utfodrades med kariesframkallande föda och de fick destillerat vatten att dricka. Reklamskylt Pepsodent ca Bild ur Unilevers historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.