Lågaffektivt bemötande föräldrar: lågaffektivt bemötande bok
Explosiva barn symtom
Skicka Råd och rekommendationer för lärare till elever som har beteendeproblem Ett barn med beteendeproblem är energikrävande och skapar problem i klassrummet. Som lärare är det viktigt att kontakta föräldrar om ett barns beteende skapar stora problem. Försök att tidigt se om en elev har problem med till exempel koncentration, rastlöshet, ofta misslyckas med skoluppgifter och blir mer utåtagerande. Tidiga åtgärder är viktigt för att situationen inte ska eskalera. Både generella och individuella åtgärder är viktiga för att barnet ska kunna fungera i skolan och socialt. Det finns sätt att hantera problemen och göra det lättare för eleven och omgivningen, till exempel: Ha tydliga regler i klassrummet och var konsekvent. Uppmuntra eleven när den gör rätt, får denne bara tillsägelser skapar det en dålig självbild hos eleven. Försök skapa en allmänt positiv och god stämning i klassen. Notera hur eleven fungerar socialt och var vaksam när det kommer till eventuell mobbning eller utfrysning.
Lågaffektivt bemötande föräldrar:
Lågaffektivt bemötande
Spara artikel För att spara den här artiklen måste du vara inloggad Logga in på ditt konto eller Skapa ett konto Annons Den senaste tiden har en slags uppfostringsmetod som kallas lågaffektivt bemötande fått mycket uppmärksamhet. Väldigt förenklat är det ett sätt att förstå och hantera beteendeproblem, såsom ADHD. Men metoden också användas för att förebygga och hantera barns känsloutbrott — oavsett om de har en diagnos eller inte. Bo Hejlskov Elvén är psykolog och expert inom ämnet, och håller föreläsningar om ämnet över hela världen. Dessutom finns det inom lågaffektivt bemötande verktyg för att hantera våld och annat kraftfullt beteende när det i alla fall uppstår. Man kan säga att lågaffektivt bemötande handlar om att leda genom samarbete istället för att vara auktoritär, berätta Bo. Lågaffektivt bemötande — när alla samarbetar Det är alltså ett förhållningssätt som går ut på att sänka känslonivån i upptrissade, och ibland även våldsamma, situationer.
Lågaffektivt bemötande i praktiken
Psykologen svarar Hur hanterar vi känsloexplosioner? Vi kan bli bättre på att undvika explosioner i familjen om vi blir bättre på att förstå och läsa av varandra. Enligt neuropsykolog Petra Boman måste vi bli bättre på att sätta ord på känslorna och analysera utbrotten för att kunna undvika dem. Våra tjänster Läget är grönt; vi är i den nöjda zonen, men triggers som trötthet och hunger kan förflytta oss till den gula varningszonen och innan vi hinner stoppa oss; rött — explosionen är framme. Det finns faktiskt ett gult mellanläge mellan lugn och kaos. Det viktiga är att känna igen tecknen på att det håller på att eskalera och då försök avleda utbrottet, säger Petra Boman, Folkhälsans neuropsykolog. Folkhälsans terapeuter och psykologer på mottagningarna för barn, unga och familjer möter många explosiva barn och har sett framsteg i familjer där man jobbat med lågaffektivt bemötande. En av grundtankarna i lågaffektivt bemötande är att känslan smittar och att det därför inte fungerar att sätta hårt mot hårt.
Psykologen: Barn lär sig inte av konflikter – barn lär sig av att lyckas!
Kontakt Så kan du hantera en konflikt med ett barn genom lågaffektivt bemötande Många konflikter med barn skulle kunna undvikas om de bemöts med rätt metod, det menar psykologen, forskaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén som utarbetat en metod i lågaffektivt bemötande. Tweet Publicerad 21 maj Bo Hejlskov har utarbetat synsättet lågaffektivt bemötande, som handlar om hur man kan bemöta personer med problemskapande beteende. Att bemöta ett barn eller en ungdom som har ett problemskapande beteende med fysiska tillgrepp, höjd röst, fasthållning eller andra bestraffningsmetoder spär oftast bara på konflikten och strider dessutom mot de mänskliga rättigheterna. Psykologen Bo Hejlskov Elvén har under 20 års tid arbetat med att utveckla synsättet lågaffektivt bemötande, som handlar om att ha förståelse om varför individen tar till problemskapande beteende samt hur olika metoder kan hjälpa barnet eller ungdomen att få tillbaka sin självkontroll och ge dem verktyg att hantera liknande situationer på bättre sätt.