Ingen sömn: kan inte somna fast jag är trött
God sömn ingen självklarhet - Per vet hur man når den
Å andra sidan behöver vi inte sova så mycket som vi tror. Medicinsk Vetenskap har frågat forskare om sömn — den aktivitet som enskild slukar störst del av våra liv. Text: Annika Lund. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 3, Det är livsviktigt att sova — och att inte kunna sova alls är dödligt. När vi inte har sovit på länge faller vi dock ofrånkomligen i sömn, hur hårt vi än kämpar emot. Men från djurförsök är det känt att total sömnbrist är dödlig. Det finns också en mänsklig sjukdom som helt förhindrar sömn: den mycket ovanliga och ärftliga sjukdomen dödlig ärftlig insomni, som förekommer i ett mindre antal släkter i världen. Sjukdomen innebär att ett olösligt protein ansamlas i talamus, som har att göra med reglering av vakenhet och sömn. När sjukdomen är fullt utvecklad kan patienten inte sova alls. Det leder till bland annat viktnedgång, hallucinationer och förvirring. Det leder också till att patienten dör, vanligen inom ett och ett halvt år.
För lite sömn biverkningar
Och det är också överraskande att många tar för givet att den ska fungera — oavsett vilka vanor man har. Vi ska vara rädda om den sömn vi har, säger Per Konradsson som är leg psykolog på Bragées smärtenhet. Per har sömn som specialintresse, både av privata och yrkesmässiga skäl. Han tidigare bland annat jobbat i många år med behandling för autistiska barn och deras familjer, en grupp med stora sömnproblem. På smärtrehabilitering är sömnproblem snarast regel än undantag. Både smärta och utmattning gör att den återhämtande djupsömnen blir kortare, man sover ytligare och får svårt att somna om när man vaknat på natten. Normal sömn innehåller alltid uppvaknanden, men man somnar om så snabbt att de knappt märks. Djupsömnen blir tyvärr också kortare ju äldre man blir. Mediciner hjälper i början, men de förlorar sin verkan på sikt. Dessutom blir sömnkvaliteten sämre. Efter ett års behandling har den ett bättre resultat än sömnmedicin.
Sömnstörningar
Sömnbrist kan öka risken för sjukdomar Långvariga sömnstörningar kan påverka kroppens immunförsvar och öka risken för en allvarliga sjukdomar. Bristande sömn kan om det pågår länge påverka kroppens immunförsvar och inflammatoriska processer och du blir lättare sjuk. Utan sömn ökar risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, depression och utmattningssyndrom. Men även hjärnans centrum för mättnad och sömn påverkas så att du kan känna dig hungrigare. När vi sover sparar kroppen på energi och ämnesomsättningen sjunker. Hos personer som är vakna på natten ses ett förändrat beteende som ökar risken för att gå upp i vikt. Sömnbrist påverkar blodsockerbalansen och påverkar även att du äter mer sötsaker. Sömnbrist kan öka risken något för diabetes, Alzheimer och depression Det finns en risk att långvarig sömnbrist kan ge upphov till olika sjukdomar. Forskning visar att otillräckligt med sömn eller sömn på udda tider ger förhöjda blodsockernivåer efter måltiderna.
Akut sömnbrist symptom
Lästid: 2 minuter Sömnstörningar De allra flesta människor sover dåligt i perioder. Insomni är den vanligaste av alla sömnstörningar och orsakas av till exempel stress eller olika sjukdomstillstånd. Hitta på sidan Skärmen stör sömnen Insomni kännetecknas av att man upplever att man inte sover tillräckligt bra eller tillräckligt länge för att känna sig utsövd, må bra och fungera väl under dagen. Diagnoskriterier för insomni är inte kopplade till hur länge man sover utan det handlar om att sömnkvaliteten är dålig. Insomni uppskattas förekomma hos ungefär 10 procent av befolkningen. Även om sömnbesvär ökar med stigande ålder är denna sömnstörning vanligast i medelåldern. Både sömnbesvär och insomni förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Diagnostiseringen karaktäriseras av långvarighet. Stress orsak till sömnproblem Alla människor sover dåligt i perioder, det är helt normalt. Anledningarna kan vara relaterade till stress och konflikter i sociala relationer.