beltjute.pages.dev



Influensa feber igen: Sjukdomsinformation om influensa


  • influensa feber igen
  • Influensa feber igen:

  • Aktuell veckorapport om influensa
  • Sjukdomsinformation om influensa


  • Aktuell veckorapport om influensa

    Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Många drabbas vilket somliga år leder till hög sjukfrånvaro och överdödlighet bland äldre. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor. Då finns möjligheten att en pandemi uppstår. Vad orsakar influensa och hur sprids den? Influensasjukdomen orsakas av att influensavirus infekterar luftvägarna. Det finns fyra influensavirustyper: A, B, C och D. Influensa A och B, ger upphov till den typiska influensasjukdomen.

    Röda och ömmande ögon Kräkningar och diarré kan också förekomma, men är vanligare hos barn. Symptomen varierar från person till person — vissa blir mycket sjuka med hög feber och hosta, medan andra får lindrigare besvär. Symptomen försvinner vanligtvis efter 1 till 2 veckor. Influensa kan leda till andra sjukdomar, som exempelvis bihåleinflammation, öroninflammation eller luftrörsinflammation. Orsaker och smittspridning Influensa är en så kallad droppsmitta, som sprids när någon som är sjuk hostar eller nyser. Stora vätskedroppar innehåller en större mängd influensavirus, medan mindre droppar sprids längre. Viruset kan också smitta genom salivdroppar som uppstår när du pratar. Influensaviruset sprids även vid direktkontakt med någon som är sjuk och kan överleva på ytor i flera timmar och därmed smitta via exempelvis handdukar, tidningar och dörrhandtag. Det tar oftast ett par dagar från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut, men du kan smitta andra personer redan dygnet innan symptomen börjar märkas.

    Figur 1B. Antal analyserade prover för influensa per vecka, sex säsonger. Figur 1C. Andelen positiva av analyserade prover för influensa per vecka, sex säsonger. Specialavsnitt: Innehållet i vaccinerna mot influensa Världshälsoorganisationen WHO träffas två gånger om året för att besluta om vilka vaccinstammar, det vill säga specifika virusvarianter, som ska ingå i influensavaccinerna för vintersäsongen på både norra och södra halvklotet. Samtliga influensavacciner som finns tillgängliga i Sverige innehåller de vaccinstammar som WHO har rekommenderat inför säsongen och uppfyller europeiska och svenska krav för effektivitet och säkerhet. Vaccin till säsongen — på norra halvklotet Innehållet i de vacciner som erbjuds hösten inför vintersäsongen — i Sverige och på övriga norra halvklotet fastställdes i februari Jämfört med vaccinerna som gavs inför säsongen — har stammen för influensa A H3N2 bytts ut för att bättre matcha cirkulerande virus.

    Medicin till barn Influensa Influensa är en väldigt smittsam virussjukdom som är vanligare under vinterhalvåret. Infektionen kan ge allt från lindriga förkylningssymtom till svår värk, feberfrossa och kräkningar. Influensainfektioner brukar delas in i tre typer. Typ A är den vanligaste men också den allvarligaste, med svåra symtom och snabb spridning. Influensasmittor av typ A brukar återkomma vartannat eller vart tredje år. Typ B ger mindre svåra symtom och dyker upp vart fjärde eller vart femte år. Typ C är den mildaste varianten med symtom som vid förkylning. Symtom Vanliga influensasymtom är torrhosta, huvudvärk, hög feber , muskel- och ledvärk. Ibland får den drabbade också rinnande klar snuva, rodnad i ögonvitan, halsont, värk i bröstet, frossa och orolig mage. Allmän trötthet och dålig aptit i samband med de andra symtomen är vanligt. En influensainfektion kan också göra personen känslig för nya infektioner av till exempel bakterier.